Historier som inte kan berättas men måste berättas
Den 9 oktober 1847 frigavs den sista förslavade människan i svensk ägo på ön Saint Barthélemy, dåvarande svensk koloni. Därför inrättades den 9 oktober som minnesdag för slaveriets avskaffande. Minnesdagen är en påminnelse om vår pågående koloniala historia och de orättvisor, rasism och brist på representation som präglar vårt samhälle som en följd därav.
I samband med minnesdagen för slaveriets avskaffande, inom ramen för den elfte upplagan av Göteborgs Internationella Konstbiennal, svarar medlemmar ur kollektivet Qalam på ett verk av M. NourbeSe Philip. M.NourbeSe Philips är en kanadensisk poet och jurist som inspirerad av juridiska handlingar från ett försäkringsanspråk från 1781 skrev Zong! – en dikt som berättar historien om förslavade människor som behandlas som varor och dödas till sjöss.
Qalam ger respons på M.NourbeSe Philips diktsamling Zong! Sandy Harry Ceesay låter sig inspireras av M. NourbeSe Philips litterära praktik för att producera illustrationer och ett performance. Konstnärerna Chia Chuyia, Rossana Mercado-Rojas, Moi Tran och Nontokozo Tshabalala kommer tillsammans med Maxine Victor att presentera sina konstnärliga praktiker samt delta i en gruppdialog om strategier för att avveckla koloniala strukturer verksamma i samhället än idag.
Medverkande: Sandy Harry Ceesay och Maxine Victor, medlemmar i kollektivet Qalam, och konstnärerna Chia Chuyia, Rossana Mercado-Rojas, Moi Tran och Nontokozo Tshabalala.
Programmet arrangeras i samarbete av Qalam, Göteborg Internationella Konstbiennal, Stadsbiblioteket Göteborg och Västsverige mot rasism.
Medverkande
Qalam är en plattform i litteratursverige för ohörda röster att skriva ännu inte berättade historier. Kollektivet utgår från tanken att skrivande och språk är viktiga i processen för att avkolonisera sinnena och samhället. Ett av Qalams fokus är att den personliga utvecklingen och det egna skrivandet ska få bidra till ett gemensamt utforskande.
Dansare, koreograf och författare, Sandy Harry Ceesay (född 1995) letar med sin praktik efter den gränsöverskridande och föränderliga kroppen. Med ett poetiskt kroppsligt språk utforskar Ceesay kroppens, litteraturens och koreografins alla förutsättningar. Efter fyra år i Amsterdam, där han tog examen vid Amsterdams Konsthögskola (AHK), har intresset ägnats åt form, textur, språk och fysisk kommunikation. Ceesay ser kroppens ändlösa rörelser som utgångspunkt för alla sina koreografiska och litterära verk.
Chuyia Chia (f. Malaysia, baserad i Sverige) utforskar mellan måleri, installationskonst, digital representation och performancekonst. Hennes verk fokuserar på globala frågor särskilt om livsmiljö, mat, identitet och kultur. Hon uttryckte mening genom att göra och tittade på perspektiv på hur kroppsspråk utgöra i olika sammanhang som kan kommunicera till betraktaren. Hon kombinerade konstföreställningar, hantverk, videon och bilden att utforska olika konstformer med öppet sinne. Chuyia är en av grundarna av performancekonst-kollektivet ‘Communication Laboratory/ComLab Sweden. Hon har deltagit i festivaler, utställningar och konstaktiviteter i mer än 35 länder i Östasien, Sydostasien, Asien och Stillahavsområdet, de europeiska länderna, Norden, Ryssland, de baltiska länderna, Nordamerika, Sydamerika och Afrika.
Rossana Mercado-Rojas (f. 1982, Peru) är en konstnär med andinskt ursprung som bor och arbetar i Stockholm. Min praktik utforskar dekoloniala feministiska metoder, offentliga rum och kollektivt skapande. Hon har arbetat främst med tillfälliga interventioner i form av ljud, färg, video och spoken word för att skapa gemensamma utrymmen, portabla hem, och återta rätten/känna mig berättigad att existera och bo på platsen där vi är. Sitt arbete syftar till att uttrycka en personlig resa genom olika juridiska och sociala strukturer som ett sätt att benämna det som vanligtvis ignoreras eller osynliggörs av koloniala, rasistiska och/eller patriarkala tankesystem. Rossana Mercado-Rojas är en av grundarna av La Dekoloniala! (Sverige), en folkbildande konst- och kulturförening vars främsta syfte är att lyfta fram dekolonial kunskap från det globala Syd. Hon är också en av initiativtagarna till det feministiska kollektivet Hysterix (Peru) som främst utför multidisciplinära interventioner i det offentliga rummet, samt en del av Creartivista Kollektiva och Galleri Majkens i Stockholm. Hon är också kurator, konstlärare, samhällsarrangör och mamma till ett 11 -årigt barn.
Moi Tran (f. Vietnam, baserad i Stor Britanien) arbetar med performance, video, musik, text och installation för att undersöka hur sociala, ekologiska och politiska tekniker formar våra privata, sociala och geografiska identiteter. I samarbete med poeter, dansare, skådespelare, ”community-konstnärer” från transnationella identitetsgrupper letar hon efter ett gemensamt och känslomässigt språk. Tran utmanar konventionell performance och ifrågasätter uppdelningen mellan utövare och publik. Genom improvisation och tid letar hon efter alternativa vägar för protest och motstånd. Under hösten 2021 är Tran konstnär i residens med Art Inside Out i Halland.
Nontokozo Tshabalala är en tvärvetenskaplig konstnär, poet, afrofuturist och designer. Född och uppvuxen i Sydafrika för närvarande baserad i Göteborg. Hon är en av kuratorerna för utställningen Neither Here Nor There på Konsthallen Blå Stället (vår 2021) och är aktuell i grupputställningen Comforting the machine på 3:e Våningen (pågor t.o.m 21 oktober).
Maxine Victor är en konstnär och författare som bor och är verksam i Singapore och Sverige. Hon skriver på svenska, hennes tredje språk, och använder en blandning av singaporiansk-engelska, hokkien-dialekt, peranakan-folkmål, samt stillbilder för att konstruera språkmaterien som hon skapar med. Hon intresserar sig för att pröva representationens olika skiftningar när man ger form åt en berättelse. För att artikulera kollektiva och personliga trauman undersöker hon auto-reflexiva berättargrepp i sin praktik. Det Skrivna Ljudet, förkroppsligat i polyfona och kakofoniska rytmer, är lika viktigt i hennes språkmateria som Den Skrivna Bilden, förkroppsligad genom en drastisk fragmentering av hennes prosa för att gestalta psykets sönderfall när det utsätts för trauma och våld. Maxine föddes och växte upp i Singapore, är av kinesisk etnicitet inom den peranakanska kulturen. Hon flyttade till Sverige hösten 2010 efter förlusten av bägge sina föräldrar. Hon ingår i skrivarkollektivet Qalam och konstnärsgruppen Never-never Mind. Hon har ställt ut som bildkonstnär i Singapore, Venedig och Sverige, samt en resande utställning i Sydostasien och Tyskland arrangerad av Goethe Institut. Hennes skönlitterära berättelser har publicerats i tidskriften Ord&Bild och Art Inside Out Journal i Sverige.