Matthew Buckingham
The Spirit and the Letter (2007)
I fotografi, film, video, audio, text and teckningar, ifrågasätter Matthew Buckingham den roll som socialt minne spelar i samtiden. Hans project skapar fysiska och sociala kontexter som uppmuntrar åskådaren till att ifrågasätta det som är mest familiärt. I verket The Spirit and the Letter utforskar Buckingham den radikala 1700-talsfilosofen och pedagogen Mary Wollstonecraft (1759– 97) via hennes egna ord och verk. Som biografer och psykoanalytiker påpekat skulle Mary Wollstonecrafts verk kanske aldrig sett dagens ljus om hennes liv varit mindre komplicerat. Wollstonecraft föddes i London 1759 i en familj som snart hamnade på obestånd. Hon hankade sig fram som sällskapsdam, lärare och guvernant, vilket var bland de få yrken som var öppna för kvinnor på 1700talet. Men hon skrev på fritiden och etablerade sig så småningom i Londons politiska och litterära kretsar. Till försvar för människans rättigheter (1790) vållade debatt i England om den franska revolutionens konsekvenser för landet. I Till försvar för kvinnans rättigheter (1792) utvecklade Wollstonecraft kritiken av könsdiskriminering från den första skriften till att omfatta hela samhället. Hon rapporterade om den franska revolutionens efterdyningar i Paris, publicerade en reseskildring från Skandinavien och dog vid 38 års ålder, efter att ha fött dottern Mary Wollstonecraft Godwin, sedermera Mary Shelley, författare till Frankenstein (1818). Betraktaren stiger in i ett rum som förefaller vara upp- och nedvänt. En kandelaber glöder svagt där den sticker upp ur golvet. En upp- och nedvänd spegel hänger på ena väggen. På motsatta väggen visas en videobild av ett annat rum där samma kandelaber ses hänga i taket. En kvinna i 1700-talskläder vandrar över golvet. Hon går ut ur bilden och dyker strax därefter upp igen, stående i taket. Det är skådespelaren Kate Miles som gestaltar Mary Wollstonecraft. Hon gör en kort, fragmentarisk men passionerad presentation av Wollstonecrafts tankar, hämtade från hennes böcker, brev, memoarer och traktater.
Skådespelarens monolog är ett gåtfullt möte med ett slags spöke. Wollstonecrafts ord ekar av våra egna samtidsfrågor om samhällelig och politisk identitet och är arrangerade för att förtydliga hennes växande självkritik. Genom att förflytta Mary Wollstonecraft flyttas från det förflutna in i nuet erbjuds betraktaren att se sambandet mellan olika samhällsförändringar – istället för att se dem som en rad isolerade motståndsaktioner.
Videoestetiken förhöjer projektets tidsmässiga sidor och för tankarna till mediets realtids- och övervakningsaspekter. The Spirit and the Letter använder den elektroniska bilden för att undvika filmens fotografiska referenser och rör sig mellan nuet och Wollstonecrafts »förfotografiska« tid. Utan digitala effekter trotsar Wollstonecraft tyngdlagen och vandrar över taket i en 1700-talsmiljö som är en kopia av en salong i Westminster School i London. Både videoprojektionen och rummet där betraktaren tar del av verket är materiella referenser till Wollstonecrafts ifrågasättande av sambandet mellan hem, arkitektur, egendom och genus. Som titeln antyder beskriver projektet ett rum mellan avsikt och handling, privatliv och stat, där en radikal omvärdering av identitet ägde rum för drygt 200 år sedan.
The Spirit and the Letter gjordes på uppdrag av Film and Video Umberella samt Camden Arts Centre is samverkan med Frac Bourgogne Dijon; Dundee Contemporary Arts; Des Moines Art Center och Henry Art Gallery, Seattle.
Biografi
Matthew Buckingham studerade på Art Institute of Chicago, erhöll en BA från University of Iowa, en MFA från Bard College och deltog i the Whitney Independent Study Program. Hans verk har visats i grupputställningar och solopresentationer på ARC / Musée d’art moderne de la Ville de Paris, Paris; Camden Arts Centre, London; The Corcoran Gallery of Art, Washington DC; Hamburger Bahnhof National Gallery, Berlin; Moderna Museet, Stockholm; Museum of Contemporary Art, Chicago; Museum of Modern Art, New York; Whitechapel, London and The Whitney Museum of American Art, New York.
Photo: Hendrik Zeitler