Lisa Jeannin & Rolf Schuurman
Le Sous–Marin (2011)
Lisa Jeannin i samtal med Gertrud Sanqvist, professor för Malmö Art Academy och co-curator för Pandemonium – Art in a Time of Creativity Fever.
Gertrud Sandqvist: I ditt nya verk låter du din far berätta den fantastiska historien om din uppfinnande, seglande farfar. Vad är det som kommer först när du och Rolf Shuurmans arbetar tillsammans? Bilderna, ljuden eller kanske historien?
Lisa Jeannin: Varje verk kommer från ett långvarigt ruvande som sedan manifesterar sig som en vision; så anas ljud, men det handlar egentligen om att fånga en stämning. Sedan börjar vi skapa platsen och sedan figurerna. Om vi behöver medverkande så kontaktar vi dem och börjar förbereda för inspelningen. Just i samband med det här verket så var min far och hälsade på oss. Vi hade redan bestämt att min far skulle gestaltas av en liten spis och det förstod även min far på ett intuitivt plan. Spisen stod i samma rum som han berättade i, riktad mot honom och han gick ofta fram och tittade på den. Vi spelade in hans berättelser i fyra sessioner. Sedan klippte vi i hop delar av det och började att animera och filma efter historien. För oss var detta ett nytt sätt att arbeta då vi tidigare inte haft den här formen av berättande i våra verk och det visuella materialet alltid har kommit först. Just det här verket har funnits i mitt medvetande och omedvetna länge och jag har i perioder gjort verk som relaterar till dessa historier och känslor. Bland annat byggde jag en ubåt. Rolf uppmuntrade mig att göra färdigt verket i form av en film och vi arbetade med detta tillsammans. Det är oerhört befriande att gå från tanke till handling. Vi kontaktade Linn som medverkar i filmen och frågade om vi kunde komma till Paris och filma med henne. Vi tog med ett litet runt fönster med en bit vägg runt som kunde monteras fast på en super-8-kamera.
GS: Just stämningen i era verk är det som stannar kvar längst hos betraktaren. Ubåten som du talar om – när gjorde du en första version och vad hade den för funktion?
LJ: Första gången dök den upp i teckningar och målningar när jag gick mitt första år på Konsthögskola i Den Bosch, Holland. Det var 1995–1996. Men det var lägenheterna som kallades för ubåten jag tecknade och målade då och jag letade efter en stämning. Här fick jag något slags uppvaknande! Jag var tvungen att bygga en farkost som inte gick till sjöss, men inte heller till lands utan som via teckningar och målningar som kunde hänga fritt i rummet från trådar i taket att betraktas via ett periskop. Jag ville frigöra mina teckningar från att vara fästa vid väggar och enbart betraktade. Jag ville skapa en resa. Den som ville resa i min ubåt kom in i ett mörkt rum förutom att det fanns en strålkastare fäst på periskopet för att lysa upp teckningarna man åkte förbi. Upplevelsen påminde lite om att befinna sig mitt i en primitivt tecknad film där man såg bild efter bild åka förbi periskopet när jag skjutsade varje resenär runt i rummet. Teckningarna handlade om lägenheten som min farfar bodde i men också om min och andra personers barndom, om åldrande, om växter och djur, exotiska platser, om ett gorilla-sjukhus och om att resa i ubåten. När jag kom på att jag skulle bygga min ubåt förstod jag att jag verkligen håller på med konst på det sätt jag vill.
GS: Nu har jag både en kommentar och en fråga: just teckning, som du nämner i samband med ubåten, är ju så viktig i ditt konstnärskap, att jag skulle vilja föreslå att dina arbeten kan ses som en slags iscensatta teckningar, där teckningens möjlighet att skapa fantastiska världar förlängs ut i en delvis iscensatt verklighet. Men jag är nyfiken på vad du menar när du talar om att hålla på med konst på det sätt du vill. Berätta mer om det.
LJ: Ja, sättet jag och Rolf arbetar på numera är lite som att rita i luften och att det blir verklighet. Det handlar om att skapa en värld där våra berättelser blir verkliga och börjar leva sitt eget liv.
Att betraktaren blir både en resenär och upptäcktsresande.
Biografi
Lisa Jeannin född 1972 i Sverige, bor och verkar i Sverige. Rolf Schuurmans född 1972 i Nederländerna, bor och verkar i Sverige. Jeannin har sedan slutet på 1990-talet gjort poetiska och komplexa filmer, skulpturer och installationer, som visar ett drömskt och ofta komiskt universum. Hon är utbildad vid the Art Academy of s’Hertogen Bosch, Holland och Konsthögskolan i Malmö. 2010 ställde hon tillsammans med Rolf Schuurmans ut på Malmö Konstmuseum. Soloutställningar i urval: Hobo, Galleri Brändström & Stene, Stockholm; Nocturne, Galleri Box, Göteborg; Breaking the Law, Base Alpha, Antwerpen.
Photo: Hendrik Zeitler